Detta lär vara det sista inlägget på två dagar då jag åker iväg imorgon och sover borta. Ser fram emot morgondagen då jag får träffa underbara vänner och människor. Fira Sofies student exempel. Träffa Maria och hela hennes glädjespridande familj. Själv förstår jag inte att det är exakt ett år sen man tog studenten, blir nästan rädd så fort tiden går. Dock väldigt nöjd och stolt över mig själv då jag gick ut med riktigt fina betyg och klara mig genom hela 12 år i skolan. Idag är det ganska vanligt att var tredje elev hoppar av skolan/gymnaiset, tyvärr. Tycker själv skolan är en viktig del i livet då man får fler dörrar öppna till en trygg framtid. Så det lär vara jobbigt men samtidigt underbart att se studenterna imorgon som går ut skolan. Jobbigt då det väcks minnen från sin egen student och att man FAKTISKT saknar skolan men samtidigt underbart att få glädjas med studenterna som också klarat sig genom 12 hela år i skolan. Strongt. Lär bli blandade känslor, men vafan det tillhör livet.

För övrigt tänkte jag göra mig middag nu, har tränat som en dåre idag och ätit på tok för dåligt. Fy fy. Så dags för en nyttig och stadig middag.